Klimatförändringsförändringar, eller?

SR skriver...

Nu svänger professor Phil Jones, centralfiguren för Climategate-skandalen, i frågan om global uppvärmning.

 ...vilket åtminstone jag tolkar som att han nu tar avstånd från att vi har en global uppvärmning. Det är ju fantastiskt om det är så och ett fascinerande uttalande

Vill man ha lite mer kött på benen kan man läsa Natures intervju med Phil Jones där en betydligt mer nyanserad bild framträder. Samtidigt som han medger tveksamheter menar han att vi är i en period av global uppvärmning och att forskningssamfundet måste försvara och tydliggöra sin forskning. Jones har blivit intervjuad av BBC också och även där har man vinklat resultatet mycket märkligt.

Det handlar mycket om den s.k. hockyklubban. En mätserie av temperaturer som visar att vi inte haft så varmt som nu på tusentals år. Den kan vara fel. Det finns indikationer på att vi hade liknande temperaturer för ca 1.000 år sedan och att det vi nu upplever därför åtminstone delvis har förekommit förut.

Jones framhåller dock att till skillnad från tidigare perioder med uppvärmning kan den nu pågående  inte förklaras med naturliga faktorer som t.ex. förändringar hos solen eller vulkanutbrott.

Men, ok då, antag att vi har haft liknande temperaturer för 1.000 år sedan, antag vidare att det inte bara är vi människor som ligger bakom de stigande temperaturerna. Löser det problemet med stigande temperaturer och i förlängningen stigande havsnivåer, torka på vissa håll och för mycket nederbörd på andra? Löser det problemen med svält, vattenbrist klimatflyktingar och allt vad det drar med sig? Som jag skrivit tidigare måste vi fundera över hur vi ska hantera risken att det håller på att hända något otrevligt. Här är en kille som har funderat - det kan vara värt att lägga 10 minuter på att höra vad han har att säga.

I sammanhanget kan denna lista över vanliga frågor, med svar, angående klimatförändringar förhoppningsvis vara av intresse.

Inte ens den statistiska osäkerheten i de senaste 10-15 årens temperaturförändring förändrar riskbedömningen. Jag har spontant två skäl att skriva så:
1) Uppenbarligen räcker nuvarande temperatur för att smälta glaciärer och i förlängningen ställa till stora problem.
2) Tänk på en isbit i ett glas vatten. Så länge det finns någorlunda mycket is kvar i glaset bibehåller vattnet temperaturen 0 C fast vi tillför värme till vattnet (från luften omkring), det är därför vi har is i drycker. När isen smält stiger temperaturen igen. Det finns alltså en möjlighet att temperaturökningen avstannar samtidigt som konsekvenserna av smältningen utvecklas till problem.

Omöjlig gigantostjärna, Grönland, barn och mobiltelefoners radiostrålning.

I universums gryning - innan det fanns så mycket tunga grundämnen - fanns det gott om gigantiska stjärnor, med massor mer än 300 ggr solens massa. Sådana stjärnor finns inte längre eftersom de tyngre grundämnena hindrar det. Men.... Som vanligt finns det överrasknngar. För några år sedan upptäcktes en mycket ovanlig supernova, ovanlig t.o.m. för att vara en superonova och nu tror man att det som låg bakom är en sån gigantostjärna som inte borde finnas i vår tid.

Varmare subtropiskt klimat gör att Golfströmmen har med sig varmare vatten än förr. Luft och vatten kring Grönland blir varmare så att grönlandsisen smälter inifrån vilket transporterar vatten och is till kustglaciärerna och kraftigt tunnar ut istäcket i Grönlands inre. Jag tyckte forskaren sa att isskölden över Grönland blivit 200 m tunnare men tror jag missförstått något. Det som händer stämmer i alla fall överens med klimatmodellerna för en varmare jord enligt Fiammetta Straneo.

Barnlösheten ökar och en viktig orsak till det är att många väntar (alltför?) länge med att skaffa barn. Jag förstår att man behöver utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden och få igång sin karriär. Jag tycker ändå att det är något som känns lite obehagligt när samhället blivit så att vi behöver väntar länge med att skaffa barn. Rent fysiologiskt sett borde vi bli föräldrar kring 20 nu är många klart förbi 35 första gången.

Strålningen från mobiltelefoner är inte farlig, eller, "Ingenting i den här forskningen, skulle jag vilja påstå, stärker de farhågor som finns" (min fetning). Hmmmm.... Ingenting stärker farhågorna... Man reserverar sig för hur barn påverkas, för hur människor i allmänhet påverkas vid långvarig exponering eftersom vi bara har ca 15 års erfarenhet och rekommenderar användning av handsfree.Här är hela rapporten.

Notiser

Alternativ genetisk kod skapad: Modifierad cellkärna läser de genetiska bokstäverna i fyrtal istället för i tretal.
Alliansen vill inte förenkla för kooperativ vindkraft.
Kina inventerar sina föroreningskällor och jordbruket är det som är värst för vattnet.
Grönlands glaciärer smälter mest underifrån - där det inte syns.
Grekland kritiserar EU för att inte hjälpa dem tillräckligt med ekonomin. Samtidigt  vill övriga länder slippa skjuta till pengar och lanserar hjälp som mest är moraliskt stöd.

Solkraft, odlingsmark och havsnivåer

I Kina pressar man odlingsmarken hårt för att få ut grödor i tillräcklig mängd. Nu börjar marken försuras vilket på sikt leder till sänkt avkastning och i förlängningen till risk för matbrist. Vad det skulle innebära för Kina och världen i övrigt hoppas jag slippa få veta.

Ny bättre teknik för att spalta upp vatten till syregas och vätgas med solljus är under uppsegling. Forskarna som jobbar med det tror att de ska nå mer än 60% verkningsgrad. Om detta håller och kan göras i industriell skala är det verkligen fantastiskt. Det kan i så fall ge oss massor av energi utan miljöproblem från själva energiproduktionen - jag vet inte hur miljövänlig tillverkningen av kraftgrejerna är. Det skulle kunna - i en god värld - ge pengar och vatten till torra länder runt ekvatorn. I de länderna finns ju öknar där vi kan smälla upp såna anläggningar.

För 125.000 år sedan var landisen liten, vi hade en varm period, havsnivåerna var ungefär som idag. För 20.000 år sedan var istiden på topp, isen var stor och havsnivåerna extremt låga, 130 meter lägre än idag. Nu har man hittat ett havsnivåmaximum för 81.000 år sedan då havet var högre än idag och det är något som ger istidsforskarna huvudbry.

Vindkraftsekonomi

Om man startar en förening som bygger ett vindkraftverk för medlemmarnas pengar och sedan köper sin el från föreningen så borde det bli billigare än att köpa el på elmarknaden. En kWh el kostade under 2009 i snitt ca 38 öre på elmarknaden men runt 16 öre när den levereras av vind-el-föreningen. Det betyder - till synes - att jag tjänar 22 öre per kWh och det är något skatteverket ser på med viss tvekan.

Det finns regler som säger att mellanskillnaden kan eller ska beskattas med 26%, i detta fall 5,7 öre, så att mitt slutpris blir 21,7 öre. Fortfarande billigare än att köpa på elmarknaden men med tanke på att jag lagt ut 670 öre kr för att få köpa 1 kWh per år av föreningen - för bygge av vindkraftverk - känns det inte så lockande. Antag att jag lånar mina 670 öre mot 5% ränta, det betyder att jag har en räntekostnad på 33,5 öre för varje kWh jag köper från min förening. I deklarationen får jag göra avdrag för mina räntekostnader vilket sänker kostnaden med ca 10 öre (30% skatt på 33,5 öre = 10 öre) så räntekostnaden blir ca 23,5 öre.

Mitt totalpris blir då  16+5,7+23,5 öre, summa 45,2 öre, det är mycket dyrare än att köpa el på elmarknaden. Utan extraskatten skulle mitt totalpris istället bli 39,2 öre vilket är lite dyrare än att köpa el på elmarknaden (utom en vinter som denna). Det känns ändå ok eftersom jag gör något bra för miljön och för att jag tror att på lång sikt kommer elmarknadens pris att stiga.

Merpriset för kooperativ vindel jämfört med elmarknads-el (7,2 öre) är alltså större än extraskatten (5,7 öre) på sådan el. Man förlorar alltså på att köpa vindel även utan extraskatten men nästan hela förlusten beror på skatten. Nu har de rödgröna kommit överens om att gynna kooperativ vindkraft om de vinner valet. Jag hoppas att de i så fall beslutar sig för alternativet att slopa den här skatten helt och hållet. Det skulle göra kooperativ vind-el lite mindre dyr jämfört med vanlig elmarknads-el och det är ju bra. :)

Mer intressant än kul

Hör du bra? Att höra bra handlar inte bara om att höra svaga ljud eller höga toner. Till stor del handlar det också om att kunna separera t.ex. prat från omgivande buller eller brus och här är ett test för den förmågan.

Klimat, lärare, barnbrott och Röda korset

Fem klimatforskare vill förändra IPCC efter kritik mot panelen. Ett av förslagen är att IPCC ska komma ut med rapporter oftare, något jag tror är bra eftersom nästa rapport är planerad till 2013 vilket känns väl lång tid att vänta. De har också idéer om organisatoriska förändringar och även målen för IPCC. Vädret är ju lite speciellt nu, massor av snö både i Sverige och USA och det är svårt att låta bli att fundera över om det har någon kopplig till klimatförändringar eller ej. Som den långvariga torkan i Australien, nu 40 år, som sammanfaller med extra mycket snöande på Antarktis. Är det något som har med den aktuella klimatförändringen att göra eller är det bara en klimatvariation som finns i alla fall?

För att barn ska bli bra på att läsa behövs kunniga lärare som tror på elevernas förmåga och set till att det är god stämning i klassen. Det innebär också att eleverna måste känna sig sedda - att det finns tid för dem. Då är det nog bra att man tar tag i lärarutbildningen men jag undrar om man verkligen väljer rätt väg: 

Med den nya lärarutbildningen kommer utbildningens krav, kvalitet och studietakt att höjas kraftigt. Det skickar en tydlig signal: lärarutbildningen måste vara kvalificerad och akademiskt krävande. Inget mindre duger för att utföra Sveriges viktigaste jobb.

Är en "akademiskt krävande" utbildning med höjd studietakt ett självändamål? Om det är Sveriges viktigaste jobb, hur kommer det sig då att det är långtifrån välbetalt och dessutom underbemannat?

Jag tror att vi behöver lärare som har bred ämneskunskap, som får arbeta med undervisning istället för att vara psykologer eller socialarbetare och som får en vettig arbetsmiljö med rimligt lugn och en god lön. Det behövs skolkuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer, skolmorfar och skolvuxna över huvud taget. Det går inte att bara ställa krav på lärarna. Låt dem undervisa och låt dem göra det i rimligt stora grupper där någon form av lugn råder. Bestäm att ingen klass får vara större än 20 elever t.o.m. gymnasiet. Fastslå att andra än lärarna ska ta hand om elevernas sociala problem och utveckling - se till att det finns folk som gör det också. Sätt upp tydliga regler för vad som är acceptabelt i ett klassrum och möjliggör att upprätthålla den ordningen. Till slut: Ge lärarna god lön och visa att de är viktiga genom att ta med dem i samhällsdebatten - när hörde vi en lärare i en diskussions- eller tyckarpanel sist där det inte handlade om själva skolan?

Nä, jag tror inte att krävande akademisk nivå och höjd studietakt är vad som behövs för att ge våra barn goda utbildningar.

Jag tycker att det verkar vettigt att föräldrar får betala skadestånd för saker deras barn ställer till med. (Är det inte så?!) Jag har å andra sidan inte den insikt som justitieombudsmannen, justitiekanslern, åklagarmyndigheten, Advokatsamfundet, Malmö och Nacka tingsrätt, Stockolms och Uppsala universitet samt Riksförbundet Hem och Skola har så jag har nog fel. Beatrice Ask - vår justitieminister - har dock tillgång till deras kunskap. Trots det beslutar regeringen idag om att föräldrarna ska bli skadeståndsskyldiga.

Jag är inte jurist så jag är inte klar över skillnaden mellan termen skadestånd och att "betala det man förstört" förutom att det förra också gäller när man gör någon illa. Alla tunga instanser till trots inbillar jag mig att det är rätt med skadestånd. Vem ska annars betala, du och jag via skatten? Är allt samhällets fel? Har vi inget personligt ansvar för vad vi gör och vad våra barn gör? Jag tycker att vi har det.

I invändningarna mot förslaget talar man om utsatta grupper med konfliktfyllda familjer och jag förstår att det blir sten på tung börda om man tappat kontrollen över sina barn och dessutom ska betala för vad de ställer till med, i synnerhet om man har dåligt med pengar. Lösningen för de fallen är väl inte att alla blir utan ansvar, istället är väl lösningen att t.ex. undanta föräldrar till barn som socialen har hand om.

Så har vi Röda korset; en organisation som arbetar för att göra livet bättre för dem som har det allra allra värst här i världen, som lever på gåvor och ideellt arbete. Som styrelseordförande för en sådan organisation tyckr jag att det är osmakligt att lyfta drygt 820.000 kr om året i lön för det (68.500/mån). Människor har alltid begått brott och ideella organisationer är inget undantag så det kan man inte lasta RK för men att det varit lågt i tag, att den interna debatten tystats är illa. Men! Nu är det luftat och reds förhoppningsvis ut. Organisationens syfte är fortfarande gott och de flesta medlemmar arbetar med en uppriktig önskan att hjälpa andra utan egen vinning.

Därför - fortsätt att skänka genom röda korset om du vill. Vill du skänka på bästa möjliga sätt kan du ge till Läkare utan gränser som ger mest hjälp för pengarna enligt Charity Rating som undersöker skillnader i välgörenheternas effektivitet. I vilket fall bör den organisation du väljer finnas med i Svensk insamlingskontroll, annars riskerar du att bli lurad.

Lönsamt klimatarbete, valjakt, köttklister och annat

Köttklister? Jo, man ska klistra ihop små köttbitar och sälja dem som filéer! Sverige röstade jag för att få igenom märkning. Alternativet hade varit klistrat kött som inte var märkt som sådant.

Staten mindre synlig men har samma makt som tidigare. Makten utövas i samarbete med eller genom företag, intresseföreningar och genom att påverka certifieringar och annat. Det må så vara men även om staten har makt kan man fråga sig om makten utövas i samma riktning som den skulle gjort med lagar och reglering. Jag kan ju ha makt att påverka genom att göra min röst hörd, speciellt om jag ropar det alla vill höra. Frågan är vilken makt jag har när jag ropar sådant ingen vill höra... I sammanhanget kan det vara intressant att diverse frågeundersökningar används för att visa vad folket vill. Problemet är bara att undersökningarna som ska föreställa vetenskapliga ofta är partiska och vinklade.

Häromdagen skrev jag lite om det ekonomiska läget så det känns lite lustigt att bekräftelse genom en artikel där man oroar sig för eurosamarbetet. Det blir hårda bud för de drabbade länderna och om de inte klarar sig för övriga euroländer kliva in och hjälpa till. Man uttrycker att det kan vara bra för exporten för vissa euroländer om euron försvagas, samtidigt pekar man på att det förstås innebär problem också bl.a. eftersom räntorna går upp.

Valarna har en gång i tiden troligen varit många många fler än vi trott. Nu när vissa arter börjat återhämta sig något finns det intresse av, och förståelse för, att börja jaga dem igen. Stämmer det att valarna varit många fler än vi trott är det dock aldeles för tidigt att jaga dem - vi är långt ifrån det som en gång var naturliga mängder val i haven.

Till slut är det värt att nämna att man oroar sig för värmen i Vancouver där vinter-OS ska gå av stapeln. Nu körs snö till backarna med lastbil och IOK anser att man måste ta hänsyn till klimatförändringarna när nya städer ska utses. Kanske är det vad som behövs för att få fart på folks miljöengagemang - ett inställt vinter-OS pga för varmt väder! Hursom, för vissa är klimatarbetet av godo rent ekonomiskt. Det är en av anledningarna till att Sverige agerar för en tuff linje i klimatförhandlingarna. Vi kan göra pengar på grön teknik, och varför inte, om det för något gott med sig för världen.

Homeopati igen

Ok om folk vill använda lite placebo för att må bättre. Men eftersom homeopater hävdar att de kan bota, lindra eller förebygga verkliga sjukdomar är fenomenet farligt och behöver motarbetas.

Kärnkraft, avfall och vattenånga.

I USA vill man bygga ut kärnkraften för att komma bort från oljeberoendet. Nu vet jag inte hur mycket vattenånga deras kyltorn släpper ut om man jämför med andra processer i världen men vattenånga har i alla fall en klimatpåverkande effekt och den verkar större än man tidigare trott. Det är svårt att hitta bra lösningar på problemen med utsläpp men solkraft från Sahara till Europa är en intressant idé och i Abu Dhabi har de kommit på att använda solkraft för elgenerering med solpaneler och stirlingmotorer - i alla fall ett par steg i rätt riktning.

Sen hoppas jag att ekologen Aleksej Jablokov har rätt i att Ryssland inte dumpat avfall i Östersjön som jag tidigare skrivit om och som varit på tapeten i media på sistone.

Äta nyttigt

Gamla och nya sanningar om vad som är nyttigt att äta: Råg mättar bättre än vete och det är bättre att äta vitt rägmjöl, från kärnan, än att äta vetemjöl blandat med rågkli om man i första hand ser till insulin- och blodsockervärden. Havre (havrekli) sänker kolesterolvärdena och minskar inflammationer och beläggningar i blodkärlen. När man så ätit sin mat kan man man med fördel äta lite blåbär - gärna tillsammans med laktobaciller och bifidobakterier - då får man hjälp och visst skydd mot tjocktarmscancer och tarmsjukdomar.

Blandade nyheter

Mobbing i skolan: Mobboffren litar inte på att lärarna kan göra speciellt mycket och det verkar de göra rätt i för problemen sopas ofta under mattan - "Det är nog inte så farligt.". Om skolan inte gör tillräcklligt riskerar det att bli än värre för de mobbade, de har ju "tjallat".

I början av 2000-talet var sjukfrånvaron hög och i debatten hördes krav på kontroll och straff eftersom det fuskades mycket - trodde man. Nu visar det sig att det inte var så. Mest handlade det istället om att rehabiliteringen inte fungerade så folk blev långtidssjuka. När de var kvar och nya sjuka kom till i normal takt ökade förstås antalet sjukskrivna.

Om homeopati fungerar borde de här människorna ha blivit rejält sjuka eftersom de överdoserade homeopatiska preparat å det grövsta. Som väntat hände inget. Alltså ytterligare ett tecken på att homeopati inte fungerar. Nu borde inte såna demonstrationer behövas eftersom homeopati aldrig visats fungera bättre än placebo (sockerpiller) i kontrollerade undersökningar.

Nu har det visats att även gräs kan byta gener med varandra. Att andra arter kan det är känt sedan tidigare. Det är intressant i debatten om genförändrade organismer. En genförändring kan alltså i princip spridas till andra, icke genförändrade, arter. När vi talar om genförändrade arter kan det vara på sin plats att bemöta argumentet "Människan har alltid avlat/korsat fram bättre djur/växter.". Jo, visst har vi det, men när vi gör det korsar vi sorter som kan korsas naturligt. Försök till exempel få en potatis att para sig med en groda - det går inte. Däremot använder man djur-DNA för att få fram fryståliga potatisar.

När flamskyddade material brinner eller bränns avger de dioxiner. Hittils har man mest tittat på klorerade dioxiner men nu ska man undersöka bromerade dioxiner. Dessa tros avges i mycket större mängd och misstänks vara cancerogena och giftiga precis som de klorerade dioxinerna.

Nu tycker klimatskeptikerna att de får vatten på sin kvarn. De värsta klimatprognoserna är troligen felaktiga. Det känns bra. Men trots det så är de kvarstående prognoserna gott och väl tillräckligt otrevliga för att vi ska fortsätta att ta klimatförändringen på allvar och försöka motarbeta den.

Ryssland dumpade radioaktivt avfall och kemiska stridsmedel utanför Gotland. Dumpningen gjordes i lönndom så det var inte lätt att göra något åt det. Det finns nog anledning att ha en stark kustbevakning - inte bara för oljespill.

Till slut; vad rör det kinas regering om USAs president träffar Dalai Lama? Kina tycker i alla fall att Obama inte ska träffa honom, "det skulle allvarligt skada våra relationer" låter kineserna meddela. Märkligt. Det är ju Kina som ockuperar Tibet, det är ju inte Tibetanerna som gett sig på Kina. För övrigt står det väl representanter för olika länder fritt att träffa vilka representanter för andra länder de finner lämpligt. Jag gissar i alla fall att Obama inte träffar Dalai Lama - se tidigare inlägg om kinas och USAs ekonomiska beroende.

Bekämpningsmedel är fortfarande ett problem

Trots många politiska åtgärder under lång tid skadas fortfarande växter och djur av kemiska bekämpningsmedel. Hårdare utnyttjande av marken kräver mer pesticider och mer konstgödsel. Det medför färrre växter insekter och fåglar som i sin tur påverkar hela landskapet negativt.

Anledningar till att skolresultaten försämras

I en rapport från Göteborgs universitet pekas följande ut som huvudorsaker till de sämre resultaten:

• För stora klasser - speciellt för de yngre
• Individanpassning - därför att det ger upphov till... (nästa punkt på listan)
• För mycket arbete på egen hand
• Segregation
• Kommunalisering av skolan

Det var bara punkten individanpassning som förvånade mig. Det varade bara en kort stund - tills jag insåg att det inte fanns tillräckligt med lärare för att genomföra anpassningen på ett bra sätt. Egentligen är väl ingen förvånad över resultatet men nu vet vi hur vi ska förbättra skolan.

Om vi väljer att inte förbättra skolan får vi kanske nytta av att läsa boken boken "Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar?" som diskuterar vilka insatser som kan hindra enstaka ungdomsbrott att övergå i en livslång kriminell karriär.

Det ekonomiska läget

Finanskrisen är över för sveriges del och nu kan vi lägga ned stödprogrammet enligt riksgälden. För mig låter det lite optimistiskt. Jag tror dem i och för sig, att det ser bra ut just nu menar jag: Sveriges statsskuld är ca 1.190 miljarder (127.000 kr/svensk) och budgetunderskottet knappt 3% av BNP. Samtidigt är jag fundersam över ekonomin på lite sikt.

Inom EU har flera länder ekonomiska problem. Värst är Grekland som brottas med en enorm statsskuld; 300 miljarder € (ca 272.000 kr/grek) vilket motsvarar närmare 120% av BNP och ett budgetunderskott på nästan 13% av BNP. USA har en statsskuld kring 88.000 miljarder kr (270.000 kr/amerikan) och ett underskott på 11.332 miljarder kr, knappt 11% av BNP.

Jag menar att det kanske är lite modigt att påstå att krisen är över för vår del. Även om vi går bra just nu undrar jag vad som händer om USA får problem pga sina skulder och underskott. Ett land som har stora ekonomiska intressen i USA är Kina. Nu går Kina som tåget men lägger ut mycket pengar för att stimulera ekonomin. Vad händer med USA om Kina börjar dra tillbaka lån och investeringar? Vad leder det i så fall till för Grekland och andra - i förlängningen EU och därmed Sverige?


Jag tror att jorden ligger på minus. Om alla länder skulle bli tvungna att betala sina statsskulder, eller bara sina utlandsskulder, skulle allihop gå i konkurs. Vi lever över våra tillgångar - inte bara ekologiskt utan också ekonomiskt.