Militär uppmärksamhet av klimat och peak resurs

I Officerstidningen uppmärksammar svensk militär klimat och peak  resurser samt ser ökad konfliktrisk i global resursknapphet: http://www.officersforbundet.se/portal/pls/portal/docs/1/368002.PDF "Att världen står inför mycket drastiska förändringar är inget som kan avfärdas som alarmistiska föreställningar bland miljöaktivister på vänsterkanten."

En stillsam nedgång, bara en grop i vägen....

En intressant dag idag, nyhetsmässigt sett.

Lundin oil vill inte att deras verksamhet granskas av utomstående oberoende part. Jag undrar varför, om undersökningen inte ger tydliga svar - vilket företagsföreträdare hävdar - så får man väl undersöka noggrannare.

Kinabanker öppnar kontor i USA, de tar väl med sig lite pengar dit kan jag tänka. Jag inser inte vad detta innebär men har en bestämd känsla av att det antyder att Kinas ekonomi stärkts i förhållande till USAs. Med tanke på Bank of Americas resultat blir känslan mer påtaglig. Nu är det ju inte bara USA utan även Tyskands största "Deutche bank" tappar, liksom den stora Caixa bank i Spanien där bankerna för övrigt får stramare tyglar för att klara osäkra fordringar, en medicin jag f.ö. tycker alla banker skulle få.

Man har beslutat att skapa lite mer luftpengar genom att riksbanken köper statliga värdepapper för 10 Gkr under ett år. Oavsett syftet kommer det ut mer pengar och de kan i sin tur ge upphov till än mer krediter som jag skrivit om tidigare.

Kanske bra att Sverige gör lite nya färska penningar eftersom vi tydligen ska låna ut 5,3 Gkr till Irland. Irland är trevligt, klart vi ska låna dem lite pengar, vi kan låna Grekland lite också. Jag undrar bara hur mycket det ska lånas kors och tvärs och hur alla pengar någonsin ska kunna betalas tillbaka? För man räknar väl ändå med att få tillbaka pengarna (?) eller är detta ett sätt att kompensera den uteblivna möjligheten till devalvering inom EMU?

Är det bara de första som sparkar bakut mot den felkonstruerade EMU? Det kallas i alla fall öppet för systemkris av några.

Tyskland vill i alla fall inte ge låna ut mer pengar till Grekland med mindre än att Grekland skärper till sin ekonomi. Som det låter på rapporter från Grekland och valet där har jag svårt att tro att de kommer att vika sig. Drachmen tillbaka före nyår? Vad händer då med Ojrån, oj då?

Grekerna själva då? Jo, de har ledsnat på de tidigare makthavarna som slarvat med pengarna. Jag undrar om de avgående mörkat att de tänkte ha spenderbyxorna på inför förra valet? Här hemma är ju bröd och skådespel något som går hem i valtider. Lämpligt nog (?) var det val  i Grekland nu, men det hjälper dem inte för det finns ingen tydlig majoritet som kan skapa regering. Blir det nytt nyval kanske? Kommer det att funka? Det låter inte så på kommentarerna som på sitt sätt är lite lustiga. Man beskriver en Grekisk egen krisvaluta som låtsaspengar "skuldväxlar utan löptid"... Jag undrar: Vilken är skillnaden mot vår ekonomi där krediter (inteckningar i framtida produktion) används som pengar, eller riksbankens hittepåpengar, eller - för den delen - Ojrån...

Men men, business as ususal... Vi kör på, dumpar sopor i havet, t.ex. plast så att det finns små plastgryn överallt och områden stora som Texas som är fyllda av flytande plastskräp, gamla drivnät och annat mys.

Ibland känns det dock rätt bra, som när forskning.se presenterar info om att gamla sorters spannmålsutsäde ger bättre ekologiskt mjöl. Då kan jag inte avhålla mig från att - åtminstone i tanken - utbrista: Sug på den Monsanto! ;.)

Men nu ska jag ge mig för ikväll och övergå till att läsa vidare i den (så här långt) utmärkta boken "Kollaps, Llivet vid civilisationens slut" av David Jonstad. Jag håller helt med en av recensenterna som menar att den borde vara obligatorisk läsning för alla gymnasieungdomar. Eller förresten; säljas för en femma till varje högstadie- och gymnasieelev. Till skillnad från en del "krislitteratur" påpekar David att kollapsen antagligen blir en smygande företeelse. Ingen stor smäll utan en ostadigt men på lång sikt oundviklig nedgång i ekonomi, kompexitet och teknologi. Han gör det dessutom på ett lättsamt och lättillgängligt sätt.

Personligen har jag ju snöat in lite på peak allting och kommande problem men trots att jag tar hänsyn till det tycker jag mig se tecken. Några av dem i detta inlägg, eller inbillar jag mig bara tro...

Oljepris och flöde

På en Cornucopiasida finns ett intressant diagram som visar att Norge minskat sin oljeproduktion trots kraftigt höjda oljepriser sedan Norges oljeproduktionstopp. Det var nytt för mig, och intressant.

Banksystemet och krediter som pengar

En av de saker som verkligen fått mig att börja undra över det ekonomiska systemet är det som framförs i följande video: http://www.youtube.com/watch?v=8WBiTnBwSWc Den har gjort stort intryck på mig. Från den och diverse artiklar och annat har jag hamnat i tron att vi lever i en ekonomisk jätteblåsning. Här är en något mer utförlig förklaring av just pengaskapande: http://www.youtube.com/watch?v=p3_Q1SiRN-A

Från SvD:

Hur det fungerar är inte alldeles enkelt att förstå. En klassisk beskrivning hittar jag i häftet Modern money mechanics från Federal Reserve i Chicago. Där visas hur till exempel 10.000 nya kronor som en centralbank skapar och skjutsar in i ekonomin leder till födseln av 100.000 nya kronor när de fortplantat sig ute i banksystemet.  

Från SvD hur riksbanken gör pengar.
Mer från SvD om att göra pengar.

F.d. riksbankschefen Stefan Ingves 2009:Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor? Mitt svar är nej, detta ger inte tillräcklig motståndskraft:

Lite youtube med en höjdarekonomigubbe (såvitt jag kan kolla upp på nätet är han seriös) och det är väl härifrån jag fått mina idéer om att bankerna skapar pengar, alltså inte lånar in för att låna ut:

Det jag funderar över, speciellt efter att ha sett youtubeklippet med ekonomigubben är: Hur vet vi att bankerna inte - likt den gamle guldsmeden - lånar ut pengar de inte har? Med ett kapitalkrav på t.ex. 10% kan de ju - om de tar hela inlåningen som säkerhet - lagligt låna ut 10 ggr inlånet, =om= de kan "skapa pengar"?

Jag har en diskussion med en bekant om hur banksystemet fungerar och hur "pengar" skapas ur ingenting av bankerna. Jag tycker diskussionen har blivit lite intressant och tänkte dela med mig av den här:

Jag har funderat ett varv till efter våra diskussioner och vill gärna kommentera lite. 

Jag menar inte att påstå saker, jag redogör för hur jag uppfattat det. Min tanke är att du kanske kan hjälpa mig om det är något jag missförstått. Tonen kan uppfattas som förklarande, jag skriver så bara för att göra en enkel sammanfattning för mig själv. God hjälp för min försåelse har jag haft från http://en.wikipedia.org/wiki/Money_creation och http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional_reserve_banking#Money_creation .

Jag har kallat alla betalningsmedel för "pengar" medan du kallar endast sedlar och mynt för "pengar". Jag kallar nu bankers utlåning för "krediter" istället även om jag inte riktigt förstår distinktionen eftersom vi i praktiken använder krediter som pengar. De är ju utbytbara mot varandra så länge banksystemet fungerar normalt.

Min uppfattning är att ett FRB-banksystem skapar krediter efter att någon satt in pengar och att krediterna som max kan ges är k=1/R (där k de maximala krediterna i förhållande till riktiga pengar och R är fraktionen). Typiskt är R utanför Sverige knappt 10% vilket ger k=10 (1/0,10 = 10). Alltså när kunder sätter in 1.000€ kan banksystemet ge 10.000€ i krediter. Vi är överens om att man genom serier av kreditgivning och återinlåning kan nå gränsen 1/R. Att för banksystemet genomföra detta blir bara en teknikalitet med alla in- och utlånare som finns att tillgå, att så sker är jag övertygad om. 

Eftersom banksystemet tjänar pengar på räntorna från kreditgivningen ligger det i deras intresse att maximera utlåningen och minimera kraven på reserver. (Jag diskuterar gärna räntans påverkan på systemet vid ett annat tillfälle men mycket kort är min uppfattning att räntegapet - skillnaden mellan in- och utlåningsränta - är inflationsdrivande.)

Min slutsats är att man i ett FRB-system - förutom pengar - har krediter i omlopp och att summan krediter kan vara upp till (summa pengar)*k. I stora delar av världen utgör alltså krediterna drygt 10 ggr mängden fysiska pengar. Dessa krediter används som pengar och tillmäts av de flesta människor samma värde som pengar. 

För Sverige gäller att vi inte har ett FRB-system, det finns inga krav på att en andel av inlåningen skall behållas av bankerna. Istället har vi ett system där reserven utgörs av eget kapital (ägarkapital). Jag har inte satt mig in i detaljerna men enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Penningm%C3%A4ngd så kan banksystemet i extremfallet låna ut drygt 350 gånger det egna kapitalet. Man kan jämföra det svenska systemet med ett FRB-system där fraktionen är 0,28% avseende skapade krediter i förhållande till tillgängliga fysiska pengar.

Krediterna är bara löften från banksystemet att man kan göra om dem till pengar om man vill men det vill de flesta inte så systemet fungerar finfint så länge det inte störs. Om kunderna vill ha ut mer än fraktionen R i kontanter får banksystemet problem. Det finns då en möjlighet för banksystemet att låna pengar av riksbankerna för att behålla stabiliteten i systemet. 

Riksbankerna vill att banksystemet består så de ställer upp om så krävs, man skapar billiga pengar: http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3418630.ece Detta kan förstås även göras av helt andra orsaker. Men oavsett vilket så blir väl en injektion av nya fysiska pengar inflationsdrivande?

Sammanfattning för mig själv av ovanstående:  

• Bankerna kan ge krediter upp till k * insatta pengar (k=1/r, r=riktiga pengar).
• I Sverige tillåter vi betydligt större andel krediter i förhållande till verkliga pengar än vad som gäller i länder med FRB-system.
• Krediterna används och betraktas som pengar p.g.a. att vi tror på dem.
• Om en större del av kundernas pengar + krediter begärs som kontanter blir det problem.

När vi talade om detta uttryckte du misstro och sa att det skulle bli inflationsdrivande. Jag inser inte i vilken mån ett system som det svenska, eller ett FRB-system är inflationsdrivande. Jag misstänker att det kan kontrolleras genom mängden fysiska pengar i kombination med krav på minsta andel fysiska pengar. Min oro är istället det finansiella systemets tålighet i krissituationer, ekonomiska eller andra.

Det för mig tillbaka till min egentliga oro som sammanfattas i http://www.youtube.com/watch?v=8WBiTnBwSWc - att jag alls talar om det ekonomiska systemet är för att jag tror att det kommer att utsättas för stora påfrestningar om det som framförs i klippet stämmer.

Om vi får brist på energi eller råmatrial alternativt om klimatförändringar eller ekosystemstörningar påverkar våra möjligheter att fortsätta som hittills så misstänker jag att de första smällarna för oss i I-världen kommer att ges genom det ekonomiska systemet. Om det då saknar motståndskraft och därmed havererar riskerar vi att få ytterligare problem. Min personliga övertygelse är att samtliga "om" i detta stycke kan bytas ut mot "när" och att vi kommer att uppleva det i vår livstid.

 Nog för idag.