Banksystemet och krediter som pengar

En av de saker som verkligen fått mig att börja undra över det ekonomiska systemet är det som framförs i följande video: http://www.youtube.com/watch?v=8WBiTnBwSWc Den har gjort stort intryck på mig. Från den och diverse artiklar och annat har jag hamnat i tron att vi lever i en ekonomisk jätteblåsning. Här är en något mer utförlig förklaring av just pengaskapande: http://www.youtube.com/watch?v=p3_Q1SiRN-A

Från SvD:

Hur det fungerar är inte alldeles enkelt att förstå. En klassisk beskrivning hittar jag i häftet Modern money mechanics från Federal Reserve i Chicago. Där visas hur till exempel 10.000 nya kronor som en centralbank skapar och skjutsar in i ekonomin leder till födseln av 100.000 nya kronor när de fortplantat sig ute i banksystemet.  

Från SvD hur riksbanken gör pengar.
Mer från SvD om att göra pengar.

F.d. riksbankschefen Stefan Ingves 2009:Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor? Mitt svar är nej, detta ger inte tillräcklig motståndskraft:

Lite youtube med en höjdarekonomigubbe (såvitt jag kan kolla upp på nätet är han seriös) och det är väl härifrån jag fått mina idéer om att bankerna skapar pengar, alltså inte lånar in för att låna ut:

Det jag funderar över, speciellt efter att ha sett youtubeklippet med ekonomigubben är: Hur vet vi att bankerna inte - likt den gamle guldsmeden - lånar ut pengar de inte har? Med ett kapitalkrav på t.ex. 10% kan de ju - om de tar hela inlåningen som säkerhet - lagligt låna ut 10 ggr inlånet, =om= de kan "skapa pengar"?

Jag har en diskussion med en bekant om hur banksystemet fungerar och hur "pengar" skapas ur ingenting av bankerna. Jag tycker diskussionen har blivit lite intressant och tänkte dela med mig av den här:

Jag har funderat ett varv till efter våra diskussioner och vill gärna kommentera lite. 

Jag menar inte att påstå saker, jag redogör för hur jag uppfattat det. Min tanke är att du kanske kan hjälpa mig om det är något jag missförstått. Tonen kan uppfattas som förklarande, jag skriver så bara för att göra en enkel sammanfattning för mig själv. God hjälp för min försåelse har jag haft från http://en.wikipedia.org/wiki/Money_creation och http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional_reserve_banking#Money_creation .

Jag har kallat alla betalningsmedel för "pengar" medan du kallar endast sedlar och mynt för "pengar". Jag kallar nu bankers utlåning för "krediter" istället även om jag inte riktigt förstår distinktionen eftersom vi i praktiken använder krediter som pengar. De är ju utbytbara mot varandra så länge banksystemet fungerar normalt.

Min uppfattning är att ett FRB-banksystem skapar krediter efter att någon satt in pengar och att krediterna som max kan ges är k=1/R (där k de maximala krediterna i förhållande till riktiga pengar och R är fraktionen). Typiskt är R utanför Sverige knappt 10% vilket ger k=10 (1/0,10 = 10). Alltså när kunder sätter in 1.000€ kan banksystemet ge 10.000€ i krediter. Vi är överens om att man genom serier av kreditgivning och återinlåning kan nå gränsen 1/R. Att för banksystemet genomföra detta blir bara en teknikalitet med alla in- och utlånare som finns att tillgå, att så sker är jag övertygad om. 

Eftersom banksystemet tjänar pengar på räntorna från kreditgivningen ligger det i deras intresse att maximera utlåningen och minimera kraven på reserver. (Jag diskuterar gärna räntans påverkan på systemet vid ett annat tillfälle men mycket kort är min uppfattning att räntegapet - skillnaden mellan in- och utlåningsränta - är inflationsdrivande.)

Min slutsats är att man i ett FRB-system - förutom pengar - har krediter i omlopp och att summan krediter kan vara upp till (summa pengar)*k. I stora delar av världen utgör alltså krediterna drygt 10 ggr mängden fysiska pengar. Dessa krediter används som pengar och tillmäts av de flesta människor samma värde som pengar. 

För Sverige gäller att vi inte har ett FRB-system, det finns inga krav på att en andel av inlåningen skall behållas av bankerna. Istället har vi ett system där reserven utgörs av eget kapital (ägarkapital). Jag har inte satt mig in i detaljerna men enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Penningm%C3%A4ngd så kan banksystemet i extremfallet låna ut drygt 350 gånger det egna kapitalet. Man kan jämföra det svenska systemet med ett FRB-system där fraktionen är 0,28% avseende skapade krediter i förhållande till tillgängliga fysiska pengar.

Krediterna är bara löften från banksystemet att man kan göra om dem till pengar om man vill men det vill de flesta inte så systemet fungerar finfint så länge det inte störs. Om kunderna vill ha ut mer än fraktionen R i kontanter får banksystemet problem. Det finns då en möjlighet för banksystemet att låna pengar av riksbankerna för att behålla stabiliteten i systemet. 

Riksbankerna vill att banksystemet består så de ställer upp om så krävs, man skapar billiga pengar: http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3418630.ece Detta kan förstås även göras av helt andra orsaker. Men oavsett vilket så blir väl en injektion av nya fysiska pengar inflationsdrivande?

Sammanfattning för mig själv av ovanstående:  

• Bankerna kan ge krediter upp till k * insatta pengar (k=1/r, r=riktiga pengar).
• I Sverige tillåter vi betydligt större andel krediter i förhållande till verkliga pengar än vad som gäller i länder med FRB-system.
• Krediterna används och betraktas som pengar p.g.a. att vi tror på dem.
• Om en större del av kundernas pengar + krediter begärs som kontanter blir det problem.

När vi talade om detta uttryckte du misstro och sa att det skulle bli inflationsdrivande. Jag inser inte i vilken mån ett system som det svenska, eller ett FRB-system är inflationsdrivande. Jag misstänker att det kan kontrolleras genom mängden fysiska pengar i kombination med krav på minsta andel fysiska pengar. Min oro är istället det finansiella systemets tålighet i krissituationer, ekonomiska eller andra.

Det för mig tillbaka till min egentliga oro som sammanfattas i http://www.youtube.com/watch?v=8WBiTnBwSWc - att jag alls talar om det ekonomiska systemet är för att jag tror att det kommer att utsättas för stora påfrestningar om det som framförs i klippet stämmer.

Om vi får brist på energi eller råmatrial alternativt om klimatförändringar eller ekosystemstörningar påverkar våra möjligheter att fortsätta som hittills så misstänker jag att de första smällarna för oss i I-världen kommer att ges genom det ekonomiska systemet. Om det då saknar motståndskraft och därmed havererar riskerar vi att få ytterligare problem. Min personliga övertygelse är att samtliga "om" i detta stycke kan bytas ut mot "när" och att vi kommer att uppleva det i vår livstid.

 Nog för idag.